Fråga från annaericaa:
Kajsa, jag vet att det här är en svår fråga att resonera omkring men, hur vet man att det man skriver är bra? Jag kom just ut ifrån ett ”flow” där jag fick ner ett ganska bra sjok med text. Men.. åh, jag vet inte om jag är ett geni eller någon som borde lägga författardrömmarna åt sidan.
Också som erfaren författare tycker jag det kan vara svårt att avgöra min texts kvalitet, framför allt utan tidsmässig distans till den. Att skriva med flyt kan vara en indikation på att man fått ihop något riktigt bra, men det behöver inte vara det (kolla bara med alla som efter en blöt kväll skrivit ”geniala” texter och sedan fått slänga rubbet morgonen efter 😉 ).
Att det går trögt är inte heller det en pålitlig indikator på att det man skriver skulle vara dåligt. Ibland kan det vara just då man presterar som bäst. Kanske en tröst för alla de gånger man svettas över sin text och karvar bokstäver som ur en hård klippa. För det har jag i alla fall lärt mig med åren, och inte minst med den senaste boken, och det går att skapa flyt och lätthet i en text utan att känna flow när man skriver den. Lättläst är inte detsamma som lättskrivet!
Mitt råd är att inte fundera så mycket på de enskilda delarna i texten medan du håller på med den. Skriv på istället, och gå sedan tillbaka och se helheten. Låt gärna texten ligga till sig lite. Skapa distans och avstånd. Bli din egen läsare.
Dessutom, som jag har påpekat många gånger, så tycker jag du ska låta någon du litar på läsa texten. Välj en person som är välvilligt inställd till dig, som gärna ser dig lyckas och som önskar dig framgång, men som samtidigt vågar vara ärlig nog att hjälpa dig dit genom att också påpeka dina brister som författare.
I mitt fall är det min man Lasse som är min kritiske, men välvillige läsare. Han läser oerhört mycket skönlitteratur, har studerat litteraturvetenskap och jobbar själv, i viss mån, med texthantering. Utmaningen i det samarbetet är att han inte tillhör mina läsare. Han skulle med andra ord aldrig läsa mina böcker om jag inte bad honom. Det gör att han ibland (läs: alltid) är en onödigt hård kritiker. Jag väljer ändå att låta honom läsa först av alla eftersom jag vet att han är den enda av mina testläsare som vågar vara så rå mot det jag gör.
En läsare av den sorten är guld värd. De kommer att säga saker du inte vill höra, men som du ändå innerst inne anar stämmer. Lyssna, torka tårarna och sätt igång och redigera!
Lycka till!
Men, PS, ett råd till: Skriv med stängd dörr – redigera med öppen, som Stephen King så klokt sagt. Släpp inte in någon i ditt kreativa rum, där behöver du vara själv för att lyssna inåt och hitta dina egna ord, din egen berättelse. Att diskutera, be om råd och bolla historien med andra under tiden du skriver går förstås bra, men låt texten vara bara din tills du skrivit färdigt.
Hur kul tror ni det är att få kritik av den här mannen?
Read Full Post »
Alla dessa sidor 