Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for april, 2012

Annonser

Read Full Post »

Den är ute nu …

Har sett pocketversionen av Någonstans inom oss lite här och var ute i butik nu. Gläder mig åt nya läsare!

Read Full Post »

Intressant kommentar från Hélène apropå förra inlägget:

Tyvärr gör ju inte insikten bergochdalbanan mindre påtaglig, även om vetskapen om den kan trösta en tvivlande skribent ibland. Jag tänker ofta på den mer eller mindre vedertagna ”sanningen” att det ska finnas en nära länk mellan skapande och någon form av ”lidande”. Kan det vara så att de där dagarna när skrivandet känns 😦 egentligen är återhämtningsdagar som sinnet behöver för att bygga upp kreativiteten igen för att kunna ge oss fler 🙂 -dagar?

Min kommentar:

Att skapande och lidande är kompisar tror jag inte på, däremot att kreativa människor ofta är känsligare än andra och därmed lättare hamnar i obalans. Möjligen kan detta uppfattas som en svaghet, eller till och med ett lidande. Jag föredrar istället att se den där obalansen som ett pris man betalar för en hög känslighet, receptivitet och kreativitet.

Som skapande människa vill man ju att det hela tiden ska gå framåt, men det är lätt att glömma att den kreativa processen har olika stadier. I vissa perioder har vi skjuts framåt och mycket händer i det yttre, men sedan kan processen till synes avstanna och allt går ”trögt”. Precis som Hélène skriver, tror jag att de perioderna, alltså 😦 -dagarna, är en del av det kreativa arbetet. En mer inåtvänd fas då man bearbetar saker i det undermedvetna. Det är bra att påminna sig om det. Det är nog så, att det måste regna ibland för att det ska kunna växa :-).

Read Full Post »

En sak jag kan bli så trött på med skrivandet är detta eviga upp och ner. Ena dagen :-D, andra 😦  Tänk vad skönt det skulle vara att gå till jobbet och veta exakt vad som ligger framför en och vad man kan vänta sig av dagen. Fast det vet jag ju egentligen redan nu när jag tänker efter. Jag vet ju att det som väntar är bergochdalbana. Suck, kanske är dags för den insikten att landa någon gång …

Read Full Post »

Har tagit hjälp av min far med nya boken. Ämnet är väldigt speciellt och det finns inte många jag kan konsultera, han är en av få. Idag satte vi oss ner och diskuterade det senaste kapitlet jag skickade till honom. Jag hade verkligen bett om kritiska kommentarer så inget ont om responsen, men det är alltid tufft att sitta mitt emot ”djävulens advokat”. Ni vet den där personen som ställer urjobbiga frågor om vad man egentligen menar och hur man har tänkt. Det är å andra sidan sådana frågor som gör att man vässar sina resonemang och täpper till luckor. Ibland är det ju faktiskt så att man ”slarvar över” saker i en text för att man inte riktigt orkar tänka till eller för att man inte tror att någon annan ska göra det. Det är mycket bra att då ha örnögon som bevakar det man gör.

Råd från författaren: Var inte rädd för kritik så länge du har chans att ändra och förbättra. Tacka och ta emot uppriktig åsikter från människor du respekterar (även om de har en avvikande åsikt). Undvik försvar, du behöver inte övertyga någon. I slutändan är det ändå du som väljer vad som ska stå i din text.

Read Full Post »

Lasse kom hem i morse och la Svenska Dagbladet på bordet. Här, sa han och pekade på en artikel, det här är du!

 

Read Full Post »

En delikat fråga från Mikaela:

Tänkte höra om du har något bra tips på hur man stannar upp och njuter av att ens första bok är på väg till tryck och verkligen blev utgiven och inte låter skräcken för vad folk ska tycka ta över? Och hur man stannar upp i det och inte jagar vidare med nästa bokidé direkt?

För det första: Grattis Mikaela – vad kul att du ska ge ut en bok!

Ja du, svårigheten att stanna upp och njuta gäller ju inte bara i den här situationen. Det är vår nu, snart är det maj och all grönska kommer att explodera – hur stannar man upp och njuter av det?  Vissa människor är bättre på det här med mindfulness än andra, så mycket kan man ju konstatera. Är du en en driven person med mycket rastlös energi så är det svårt att stanna upp och säga ”Här var det skönt, här stannar jag ett tag!”. Jag tillhör själv den kategorin så jag vet hur knepigt det är. Fördelen är att man får mycket gjort, nackdelen förstås att det blir så lite tid över att njuta av det.

Att tvinga sig till njutning fungerar dåligt, likaså att låtsas som att skräcken inte finns där, men man kan ju alltid förstärka det som är bra. Så ofta som möjligt säga till sig själv: Jag ska ge ut en bok och det är fantastiskt! Folk kommer att tycka olika om den, och det är okej. Jag vet att jag har gjort mitt bästa.

När det gäller nästa bokidé, så finns det inget som säger att det ska gå si eller så lång tid innan man börjar på en ny kula. Låt lusten styra dig! Om den redan är där – go for it! Om den smyger sig på först när boken är utgiven och det lugnat sig runt omkring, vänta då tills dess. Utan lust ska man inte göra någonting, allra minst skriva bok.

Men en sak är viktig när man får en bok utgiven – fira! Verkligen. Fira när manusest är klart, fira när den är antagen, fira när den kommer ut. Det är viktiga milstolpar i en lång och seg process, som dessvärre inte alltid kröns med euforiska recensioner och hundratusentals jublande läsare. DU måste se till att fira DIG – glöm inte det!

Somliga är bättre än andra på att njuta av stunden ….

Read Full Post »

Older Posts »