Posted in Vänner & Bekanta on april 30, 2010| 2 Comments »
Vilken underbar dag! Damlunch med rosa champagne hemma hos mig. Jag bara myser, tänk att få ha så många fantastiska kvinnor i sin närhet!
Fick bara stressa lite för att hinna städa, fixa ordning mig själv, kompetteringshandla och laga mat (kladdkakan till efterrätt hade jag klokt nog gjort igår) innan klockan tolv då finingarna kom. Lunchade gjorde vi ända till fem!
Hurra, alla kom med på bilden (jag fotade själv)!
Posted in Sett & Hört on april 29, 2010| 11 Comments »
Har ni hört islänningen Ólafur Arnalds? Om inte, ta er genast in på Spotify och lyssna! Prova albumet ”Found songs”. Inte minst sista låten är fantastisk. Den används som signatur till Gardells teveprogram ”Åh, herregud!”. Det var så jag upptäckte den.
Ingen partymusik, men skirt, finstämt och ofantligt vackert.
Posted in Skrivande on april 29, 2010| 2 Comments »
Amanda ställde några frågor till mig i en kommentar. Jag svarar på dem här istället.
Fråga: Du har talat tidigare om att du lagt ribban högre och högre för varje bok. Det är jag nyfiken på. Hur högt kan den där ribban hamna egentligen?
Svar: Att lägga ribban högt handlar egentligen inte om att försöka bli bättre, utan om att använda sin fulla potential. För mig har det mycket handlat om att lära mig nya saker och våga ta mig utanför de områden jag redan behärskar. Med den definitionen kan ju ribban hamna hur högt som helst. Det finns alltid utmaningar att anta.
Fråga: Är också nyfiken på om du upplevde att din hunger efter att skriva – den där elden i magen – brann starkare när du inte var så etablerad?
Svar: Den dagen hungern efter att skriva inte finns där längre bör man nog lägga av som författare. Men det är klart att nyhetens behag tonas ner. Och en brinnande eld bränner lätt ut i längden. Det är lite som i ett äktenskap. Först blir man förälskad med allt vad det innebär, sedan infinner sig ett större lugn och en mognad i relationen (det där låter jäkligt trist, jag vet, men det är det inte!). Det är inte längre en förälskelse att skriva såsom det var i början, men när det funkar och är som bäst så kan den där ursprungliga lyckoeuforin fortfarande sätta in. Men, som sagt, hungern finns där fortfarande. Och känslorna likaså. Det är ju därför jag blir så frustrerad när det inte flyter som jag vill just nu!
Posted in Skrivande on april 28, 2010| 8 Comments »
Idag ringde föräggaren. Vi har haft lite svårigheter att få till en dejt och hon undrade oroligt om jag hamnat i limbo nu när jag skickat mina sidor till henne. Jag sa som det var, att jag var i limbo alldeles oavsett. Hon försökte trösta, hade uppenbarligen läst, och sa att jag inte skulle oroa mig. Att det inte alls märktes i läsandet hur trögt skrivandet varit. Det hjälpte inte så mycket. Fast det var snällt sagt.
Åsa ringde också och fortsatte sin skrivpeppning. Sa att någon som skrivit sex (bästsäljande) romaner inte plötsligt tappar förmågan att skriva från en dag till en annan. Inte heller det hjälpte. Fast det också var snällt sagt.
Önskar jag kunde skaka av mig den här blytunga grå filten som ligger över mina axlar – den är inte bekväm, den är inte klädsam – men jag vet helt ärligt inte hur man gör.
Trist, sa Bill. Jättetrist, sa Bull.
Posted in Djur och Natur on april 28, 2010| Leave a Comment »
Åh nej, jag har smittats av bumsofantjägarsyndromet. Jag skyller på den här bloggen, och på Trollet!
Posted in Djur och Natur, Hem & Familj on april 27, 2010| 10 Comments »
Okej, är ni med på den här rebusen …
+ 
= 
Ledtråd: Det är inte den nya fåtöljen som attackerat katten …
Posted in Skrivande, Vänner & Bekanta on april 27, 2010| Leave a Comment »
Började som vanligt arbetsdagen med en stunds yoga och en kort meditation. Sedan slog bromsen till och jag drabbades av en ofantlig trötthet (ska man inte bli pigg och fokuserad av sådana aktiviteter?). Utan att orka resa mig ur fåtöljen böjde jag mig bara framåt med huvudet mot golvet och händerna i marken (ser ni det framför er?) och SOMNADE! Vaknade efter en liten stund av att telefonen ringde och det var välan för väl – ni kan ju bara tänka er hur ryggen skulle ha känts efter en timme eller så i den ställningen …
Efter det lyckades jag i alla fall jobba på ett tag, men när Åsa ringde och för en gångs skull befann sig i Stockholm slog jag ihop datorn och susade ut på Djurgården med min cykel. Satt på Blå porten och pratade i många timmar. Inte minst om författande. Förutom att hon alltid har kloka saker att säga var hon idag dessutom en tålmodig lyssnare när jag ältade min bok. Drog storyn för henne och kände mig styrkt när hon röt (jo, faktiskt) åt mig att boken i princip redan var färdig och att jag fick sluta tramsa nu (kanske inte ordagrant så, men nästan).
På vägen hem hade den varma vårsolen försvunnit och jag huttrade i min jeansjacka, men en vacker kväll var det!
Tvättäkta lantis framför klassisk stockholmsvy!
Posted in Djur och Natur on april 26, 2010| 7 Comments »
Ni som följer den här bloggen vet nog vid det här laget att hästar är viktiga i mitt liv. Här är ytterligare några ord om dessa magiska djur som jag gärna delar med er.
På bilden: Min vän Nabantos, stor älskare av skönhet och harmoni
Posted in Kropp & Själ on april 26, 2010| Leave a Comment »
Så här klokt skriver Magnus i sin kommentar till förra inlägget. Tack för det! En kommentar från mig: Jag tror att vetenskapen för vissa människor behövs för att förstå ett begrepp som lycka. För andra räcker det med den egna upplevelsen. Vi är alla olika i våra behov av struktur.
Nu till Magnus inlägg:
Lycka är ju upplevelsen att vara engagerad i sitt liv och sin utvecklig, ta del av ärliga relationer och att i stunden njuta av livet! Riktig lycka grundar sig i att acceptera sina styrkor och svagheter och att man är betydelsefull och har en roll att fylla. Lycka och beroenden är inga enkla fenomen och behöver utforskas med den struktur vetenskapen har för att förstås.
De 10 % lyckligaste människorna i samhället upplever lika mycket negativa upplevelser som de mindre lyckliga, den största skillnaden är att de lyckligaste människorna återhämtar sig snabbare tack vare sin tolkning av situationen. Hur vi tänker om en situation är ofta undermedvetet och går att förändra till vår fördel. Just vårt tankesätt påverkar till stor del om vi är lyckliga eller inte.
Endast 10 % av skillnaden i upplevd lycka mellan olika människor beror på yttre omständigheter, såsom lön, bostad etc. Forskning har visat att lyckliga människor lever längre, är mer engagerade och kreativa, har bättre immunförsvar, djupare relationer och arbetar mer effektivt.
Listan kan göras lång men slutsatsen är klar – ju fler lyckliga människor desto friskare samhälle som kan klara av de utmaningar världen står inför det kommande seklet. Därför behöver resultaten från positiv psykologi, med sin enorma potential att hjälpa människor inom alla områden i livet, integreras i vår kultur för att vi ska kunna skapa ett lyckligare samhälle och en lyckligare värld.
Det är inte bara en fråga om att må bra, det är en demokratisk fråga. För visst är vi skyldiga att lära våra barn de bästa verktygen för att bli lyckliga? Vi har inte blivit lyckligare de senaste 50 åren men nästan tredubblat vår BNP. Om vi inte vet vad som driver oss, vad det är i våra liv och arbeten som ger oss mening och engagemang, riskerar vi att välja bort de faktiska guldkornen som kan göra oss lyckliga. Vi behöver ju knappast ännu en generation som strävar efter mer status, finare bilar och större hus…
Posted in Kropp & Själ on april 26, 2010| 5 Comments »
Tänk vad mycket vi gör oss beroende av som vi inte är ett enda dugg beroende av egentligen. Pratade med en kompis idag om dessa ”beroenden light” som vi fyller våra liv med. Som att följa teveserier. Eller nyheter. Varför har vi fått för oss att det är viktigt att följa nyheter? Vad tillför nyhetskonsumtionen våra liv? Egentligen (säger jag som är gift med en nyhetsjournalist …).
Alla dessa småberoenden vi ägnar oss åt dagligen: kaffe, cigaretter, snus, godis, veckotidningar, shopping, vin, datasurfande, skvaller … Min favorit i många år var att äta glass framför teven på kvällarna. Gud, vad många timmar jag har ägnat åt det!
Nu är ju datasurfande inte direkt som att skjuta heroin, men jag tror de här sakerna på sätt och vis fyller samma funktion fast i mindre skala. Det är flykt vi ägnar oss åt. Beteenden för att distrahera oss från att höra vår egen röst. Den som vill tala med oss om viktiga saker. Som vad vi vill ägna vårt liv åt och vad vi kan bidra med i världen. Skitjobbiga frågor. Mycket bekvämare att tappa upp ett glas ur bag-in-boxen, öppna en Amelia eller tagga ner framför Rapport.
Läste apropå det i helgen i DN om en lyckoforskare som ”bevisat” att varken pengar, shopping eller tevetittande gör oss lyckligare, mer än korta stunder. Förutsatt att vi har våra basbehov täckta (alltså en dräglig levnadsstandard) är det, enligt honom, framför allt tre saker som gör oss bestående lyckliga.
Goda, nära relationer.
Att göra saker altruistiskt för andra.
Att ha ett livsmål, något meningsfullt att sträva mot.
Ingenting om portionssnus, Ben & Jerry eller Desperate Housevwives. Det kunde man ju ge sig på 😉
Alla dessa sidor 