Premiär

Premiären avklarad. Hoppas förstås att det ska bli ännu vassare längre fram, men tycker ändå det fick godkänt. Lite synd bara att det av tidsskäl är så hårt redigerat. Vissa av samtalen blir väldigt roliga ”live”, men sedan kommer bara en eller två repliker med. Vore kul om kanalen så småningom kan lägga ut en del av dem i sin helhet på hemsidan.

Rosa och jag var på bio idag och såg en film från familjens gemensamma favorit: Studio Ghibli. Prinsessan Mononoke från -97 som först nu visas i Sverige. En av Miyazakis mörkare, skulle jag nog påstå. Jag upphör aldrig att fascineras av de här filmerna. De är så subtila, så gåtfulla och så fyllda av budskap om oss människor och hur vi förhåller oss till naturen och allt annat som lever. Men det är budskap helt utan pekpinnar, mer som komplicerade och vackra labyrinter att följa. Och så alla dessa flickor: kloka, starka och modiga. Sådant är vi inte bortskämda med i filmvärlden, säger en tacksam mor till två döttrar.

Här är den japanska trailerna (stod inte ut med den amerikanska speakern på de engelskspråkiga!).

 

Read Full Post »

Lediga dagar

Efter en intensiv inspelningsvecka har jag nu fyra dagar ledigt. Lasse har åkt till NY med Laura, och eftersom det bara är jag och Rosa hemma blir det mycket stall och hästar.

Igår red jag lektion första gången för Peter som är tränare på stallet. Det kändes skönt med ett öga utifrån när vi red, och det blev en hel del problemlösning. Tycker jag fick några bra verktyg att jobba med framöver. Jag är ju van att alltid rida för instruktör, så de här senaste månaderna har jag känt mig lite ensam. Å andra sidan är ju poängen med en egen häst att kunna ta egna initiativ och utveckla relationen med hästen utifrån den egna intuitionen. En kombination tror jag dock är det bästa, och jag vill definitivt fortsätta att utvecklas som ryttare. Det är ju också viktigt med en unghäst att träna henne på rätt sätt så att hon bygger upp kroppen och musklerna.

Stallet tar säkert fem timmar om dagen, minst, med resor, så vila blir det mao inte så mycket av. Fast i morse sov jag länge. Skönt!

Det är lätt hänt tycker jag, att tillvaron känns lite torftig när den blir så späckad som den är för mig just nu. Med alltför mycket att göra har jag lätt att tappa kontakten med den inre vägledningen. Det blir mest bara spring hit och dit, och alltför lite av reflektion och begrundan. Jag får mycket gjort, det är sant, men jag behöver också stillhet för att hänga ihop.

Men kanske är tiden sådan nu, att utmaningen ligger i att hitta stillheten i rörelsen?

Reflektion.

Stillhet i rörelse. Laura och Rosa i storm sommaren 2010.

 

Read Full Post »

Språklig innovation 2

Konversation vid middagsbordet:

Laura: Mamma, skulle det gå bra för pappa om han tävlade i Svagaste länken?

Jag: Mm, väldigt bra.

Laura: Yes! Jag tror du skulle äga ut varenda en, pappa!

Read Full Post »

Dimma över nejden

I morse låg dimman över Stockholm. När jag cyklade ut på gärdet höll solen på att gå upp över dimsjoken. Maffigt.

Kaknästornet.

Idag gick allt väldigt mycket smidigare, även om vi fortfarande är ganska långt ifrån vårt ursprungliga tidsschema. Men vilka långa arbetsdagar det blir! Var visserligen klar i studion vid sex, men sedan behövde jag fixa till frissan och väl hemma väntade räkningar, mailande och bloggande. Nu är klockan halv elva och jag har fortfarande ett ton smink att försöka få bort.

På sängbordet väntar Emelie Cajsdotters bok Zander och tiden som jag håller på att läsa om. En skön kontrast till allt det jordiska just nu.

Read Full Post »

Mockning och mindfulness

Oj oj, har redan dragit på mig en magkatarr av stressen, men så fort jag kom ut till stallet idag så försvann magontet. Det är verkligen fantastiskt hur bra mindfulness-träning det är med hästar. Det finns liksom inte utrymme att tänka på något annat än det där stora djuret. Och jag älskar att mocka. Skulle kunna stå med pincett och plocka mikroskopiska pluttar i evigheter om inte Thindra protesterade mot att stå uppbunden i stallgången.

Idag blev det ett ridpass på utebanan och jag tycker att vi lär känna varandra alltmer, även om vi fortfarande bara är i början av vår bekantskap.

Förresten är jag lite pösigt stolt över min häst. Jag har inte någon vidare koll på tävlingsvärlden, så det var först nyligen som jag fick reda på att det faktiskt var en halvbror till Thindra – Uthopia –  som sensationellt vann EM i dressyr i somras. De har samma pappa, holländska hingsten Metall.

Så här snyggt såg det ut då, Carl Hester heter ryttaren.

Read Full Post »

Sju program ”bankade”

Några ord om första inspelningsveckan. Tror, till att börja med, aldrig att jag har jobbat så intensivt. Tolv timmar om dagen utan en enda minuts paus. Nio tävlande i varje program (två om dagen hittills, tre så småningom), research ska läsas, 300 frågor ska gås igenom, kläder ska på, mikrofoner, sändare, smink … Och så jobbet i studion. Det är otroligt mycket som ska klaffa under en sådan här inspelning. Ljud, ljus, kameravinklar, allt måste komma på exakt rätt ställe. Och det är bara själva ”hårdvaran”, sedan är det min insats också. Rätt formuleringar på rätt ställen för att tävlingen ska bli begriplig. Och så intervjuerna med de tävlande som ju är programmets själva ”klo”. Jag är inte i Anne Robinson-klass när det gäller elakheter och förolämpningar, men en del av deltagarna fick det rätt svettigt under veckan, det vågar jag nog påstå 😉

Inifrån studion.

Min lilla hörna i studion. Vatten, te, nötter, frukt, deltagarförteckning och anteckningsblock. Inför varje ny runda går jag och redaktören igenom upplägget. Vem var starkast, vem var svagast, vem åker ut och vem ska ”grillas”.

Read Full Post »

Nu slipper ni inte undan!

Hjälp, till och med min egen gata är full av mig själv! Hur kommer man undan?! 😉

Read Full Post »

Turnén drar vidare

Idag är vi alltså på Akademibokhandeln i Uppsala kl 12, och på Mäster Samuelsgatan i Stockholms city kl 15. Kom och hör mig berätta lite om Någonstans inom oss! Helena von Zweigbergk och Denise Rudberg får du på köpet 🙂

Read Full Post »

Stressigt värre

Hjälp, vilken vecka! Jag har arbetat tolv timmar om dagen utan – bokstavligen – en enda minuts paus. Får se om jag hinner berätta mer senare, nu ska jag ut till stallet (tack, alla högre makter för Kristina!). Längtar efter Thindra, efter min familj, efter en puls lägre än 180.

I morgon ska jag, Helena von Zweigbergk och Denise Rudberg på Akademibokhandelsturné. På lördag är det Norrköping kl 12 och Linköping kl 15. På söndag Uppsala kl 12 och Stockholm (city) kl 15. Kom om ni är i närheten!

Read Full Post »

Stalldag

I morgon spelar vi alltså in första programmet av Svagaste länken. Känner mig märkligt o-nervös. Bra eller dåligt? Har i alla fall laddat med en heldag i stallet. Lina kom upp i går och vi körde ett träningspass med en Thindra som var värsta tonårsbruden, tyckte inte att någon av våra idéer var det minsta bra. Hon protesterade, låtsades bli rädd, slängde sig, stannade etc. Det  var lite skönt att se Lina rida henne efter mig. Det är lätt att känna sig misslyckad och dålig efter ett sådant krångelpass, så det var lite tröst att hästen var lika tjofsig med Lina (som dock var ännu envisare och fick henne på andra tankar efter ett tag).

I dag var Thindra betydligt trevligare och vi avslutade träningen med att döttrarna fick rida en lång härlig skrittpromenad ute medan jag ledde. Första gången vi träffade T fick Rosa sitta upp en liten stund på henne. Thindra blev otroligt förvirrad, en så liten ryttare hade hon aldrig varit med om. Nu är det inga problem alls med miniryttare. Det kändes faktiskt som hon hade saknat sina lill-mattar!

Kärt återseende i hagen

Read Full Post »