Den som sa’at han va’at

Det finns många anledningar att inte skvallra och tala illa om folk. Som att man sårar människor, sprider negativiet, sänker sin egen och andras energi. Ytterligare en anledning läste jag om idag. Saken är tydligen den att om jag berättar för X att Y är ”tråkig och lite korkad” så kommer det uttalandet att kleta sig fast vid mig. X kommer att minnas orden ”tråkig och lite korkad”, men dessvärre associera dem med den som sa dem. Ännu ett skäl att hålla tyst om man inte har något annat än negativa saker att säga om andra. Fast det har vi ju vetat sedan vi var barn, eller hur? Den som sa’at han va’at

Förresten gäller motsatsen också. Gissa vem det fastnar på om X istället får höra att Y är en ”fantastisk trevlig människa” .

PS. Lite bloggpaus några dagar, tillbaka snart igen!

Gräs och annat gott

Mm, det låter så himla gott när hästar betar gräs. Det låter saftigt och krispigt och både sött och lite syrligt och, ja, mumsigt. Hade jag inte varit människa skulle jag älska gräs! Nu får jag hålla mig till annat från växtriket, te till exempel. Var på Tea Center och fyllde på förråden idag. Fukamushicha förstås, fattar inte hur jag kunnat leva utan det förut, men också lite vanlig Sencha, Genmaicha (”sushite”), Vernon’s Earl Grey Cream (finns bara på Tea Center) och – på rekommendation – ett kinesiskt jasminte av riktigt bra sort. Tydligen väldigt gott som iste också, om det nu blir varmt någon gång … Nu klarar jag mig ett tag, när det gäller te i alla fall .

Vårkänslor

I kväll blev den en ridtur ute med en kompis. Mysigt, fast Thindra tyckte nog det gick lite långsamt. Ska vi inte galoppera nu, frågade hon gång på gång. Tror minsann hon har fått smak på det där.  I söndags var vi ute på långtur och hon fick galoppera några längre sträckor. Det måste ju vara otroligt skönt att få springa på rakt framåt så där när man bara rör sig på böjda spår annars.

På jobbet avslutade jag arbetet med kapitel 6, det näst sista i min tänka bok.  Fast avsluta är egentligen en gravt förskönande beskrivning. Det är otroligt mycket jobb som ska göras innan texten är klar, men det låtsas jag inte om just nu. Hugger istället tag i kapitel 7 och ser därmed ljuset i tunneln.

Förresten blev Andrea G, designern jag skrev om i förra inlägget, så glad över ”reklamen” att hon lovade 20% rabatt till den som uppger ”Kajsa” som kod när man handlar. Jo jo!

Sommarklädda – var är värmen?

En stallkompis berättade om en vän till henne som lämnade sin trygga anställning, for till New York, kom hem och startade ett eget klädmärke – Andrea G Design. Cooooolt! Jag älskar berättelser om människor som gör det de drömmer om. Laura och jag hittade dessutom varsin superfin sommarklänning i webshopen på märkets hemsida. Handla kläder på nätet, varför har jag aldrig tänkt på det förut

Jag fastnade för en Mad Men almost black och Laura för en New York Chique coral. Tassen bär päls av eget märke.

Följa John

Inte helt lätt med vädret idag. Tömkörde en stund ute men fick ge upp när en av dagens hundraelva störtskurar kom. Gick in i ridhuset och lät Rosa ha lösträning med Thindra istället. Mysigt!

Värsta arbetaren

Oj, vad jag har jobbat idag. 8.30 till 17.00 utan att släppa datorskärmen med blicken för en sekund (okej, enstaka då …)! Så stolt över mig själv, vilken superdisciplin jag har. Fast egentligen handlar det om att det just nu är så KUL att skriva!

Fin vårbild tagen av Laura

Don’t call us …

Arrgh, jag får inget gjort! Så fort jag kommer igång dyker det upp något annat. Morr …  Problemet är att den tid jag har möjlighet att skriva, ungefär en halvtid när hästen har fått sitt, också måste rymma en väldig massa andra saker. Typ möten, luncher, planering, sociala aktiviteter och telefonsamtal. Mailandet har jag förlagt till kvällarna för att spara tid, men det betyder å andra sidan att min arbetsdag sällan slutar före tio.

Som författare tror jag stenhårt på att boka in arbetstid och hålla den helig, med andra ord: I morgon SKA jag skriva en hel lång dag!