Sommarens läshög blev som vanligt inte så stor som jag tänk mig, men några böcker hann jag i alla fall med.
Åsa Larssons Till offer åt Molok. Underbart välskriven spänning som inte bara fångade mig och Lasse utan också min pappa, 73 och Laura, 13 år. En bedrift!
Samarbete med fluga av amerikanska Lydia Davies. En novellsamling med hög abstraktionsnivå. Intelligent och intellektuellt, men knappast lättläst. Lysande översatt av Malin Westfelt!
Why be happy when you can be normal, självbiografi av brittiska Jeanette Winterson. Rolig, rörande och trösterik av en fantastisk författare med en överjävlig uppväxt.
Spiritism och Andevärlden eller Lifvet och Döden av Emil Ahrén som jag tidigare skrivit om. En religiös pamflett från 1901 om den tidens spiritiska rörelse. Mycket tröttsam.
Skilda verkligheter av Marianne Fredriksson. Fredrikssons sista böcker var inte hennes bästa, tyckte ändå den här hade vissa intressanta poänger. Slutet var dock inte i min smak, och jag var irriterad i flera dagar efter att jag läst ut den.
Katrine Kielos Det enda könet. Bloody brillant, vill jag utbrista! En knivskarp analys av ett av vår tids största problem: Den ekonomiska obalansen i världen och de följder den får för vår livskvalitet. Vem är Den Ekonomiske Mannen, hur föddes han och hur styr han våra liv? Påminner mig om en annan favorit, Vägen till henne av Margareta Skantze, som på sätt och vis handlar om samma obalans fast med utgångspunkt i religion istället för ekonomi. Även boken HQ – Den mänskliga helhetssynen av Sanna och Martin Ehdin från 2002 berör delvis likartade frågor. Alla dessa tre böcker påminner också mycket om tankarna i det skrivande jag nyss avslutat. Det handlar om nya perspektiv, och om att se helhet istället för separation.
Jag rekommenderar varmt boken Det enda könet. Läs den och ställ dig frågan om det inte är dags för en annan tid, om det faktiskt inte räcker med vår tids konstruerade dumheter nu.
Hej Kajsa.
Har nu läst din bok: Bara vanligt vatten. Har haft den vid sängen ett par år nu tror jag ,och äntligen så är den utläst. Strandläsning denna sommar. Men enligt mitt tycke uppfyllde den inte kraven av en god Kajsa-bok. Älskar dina andra, men kanske denna innehöll allt för mycket information hur klädkoden var hos personerna i boken, blev nästan lite trött på rosa koftor och matchande handväskor. Ser fram emot den bok som du arbetar på nu. //Mvh Annmarie Karlskrona
Hej Kajsa,
Jag vill bara att min röst hörs här också: för mig tillhör ”Bara vanligt vatten” de böckerna som jag köper efter att jag har lånat dem på biblioteket och läst.
När jag läste här på bloggen om din senaste projekt, tänkte jag att det var synd att den inte är en roman, en uppföljare till ”Bara vanligt vatten” kanske… Romaner dras vi läsarna på ett helt annat sätt till…
Tänk så olika det kan vara … Det enda man kan hålla sig till som författare är att göra det som känns rätt inuti. Man kan aldrig göra alla nöjda. Men det är förstås härligt att kunna göra någon glad ibland 🙂
Re: Bara vanligt vatten var ingen ”dålig” roman, bara lite olik de andra böckerna. Jag kommer ALLTID att läsa Kajsas böcker och är en av de största fan till henne. Den allra bästa var den senaste Någonstans inom oss, en riktig höjdare, vacker, sorglig, rolig och väldigt tänkvärd,alltså mycket näring till själen. Ville bara säga det. //Kram AM
Tack, Annmarie!