Bodil Malmsten har jag citerat förut här på bloggen. Nu är det dags igen. Hon intervjuades nyligen i tidningen Fokus angående sin nya bok Så gör jag – Konsten att skriva, och säger som vanligt massor av bra saker. Som det här:
När det väl är dags att visa upp vad man har skrivit, så måste det vara resultat av ett val. Skiljetecken, synonymer, vad som helst – allt ska vara ett medvetet val. Det ska inte bara bli. Från början däremot ska det bara bli, i skedet när man ska få ur sig allt ska det egentligen bara handla om lusten och orsaken till att man började, och det ska inte sitta någon dum, pekpinnig person inne i en som ”peckar på”.
Det hon säger här påminner mycket om ett annat favoritråd från skräckförfattaren Stephen King:
Skriv med stängd dörr, redigera med öppen.
Som jag tolkar det handlar det inte bara om hur man ska förhålla sig till synpunkter utifrån, utan lika mycket hur man ska hantera sin egen inre kritiker. Det finns tillfällen i den kreativa processen då inte ens konstruktiv kritik är konstruktiv. Ibland måste man bara jobba på, ensam och i fred. Men lika viktig som den isoleringen, är det att ta den egna, såväl som andras, kritik på allvar. Detta är den kreativa balansen. Känner jag att det jag skrivit inte duger måste jag fråga mig varför. Vad är det som inte är bra? Vad kan jag göra åt det? Jobba vidare, ge dig inte! Att ständigt klappa sig själv på axeln är måhända en mysig snuttefilt, men det gör dig inte till en bättre författare. Då är självkritiken en betydligt pålitligare partner. Men se till att sätta upp gränser för denna många gånger övernitiska medarbetare!
Här kan du läsa mer om kreativitet och den inre kritikern, och om varför det är viktigt att inte ha den hängande över axeln jämt och ständigt.
Åh bra tips Kajsa
Du vet väl att du verkligen har motiverat mig att börja skriva? ”Det är inget man tar sig tid till, det är bara att börja”. Men jag hakar också upp mig på uttryck och smådetaljer. Men du har rätt, det kan man fixa sen bara man får ur sig grunden först!
Tack för att jag fick rida fina Thindra igår
Ses imorgon!
Det här var precis vad jag behövde läsa just nu! Tack!!! =)
Jag har ett problem då jag är precis tvärt emot. Tycker inte att något av det jag skrivit är specillet ”säljande” om du förstår vad jag menar. Jag har en liten hatkärlek till deckare då det säljer som mest, är väl helt okej att läsa men jag vill inte skriva något sådant. Vill skriva mysiga berättelser som bara är, feelgood liksom
När jag nu skrivit mitt tredje manus och sitter och läser, ändrar och också givit ut den till de få jag litar på för att läsa den så säger de att jag har utvecklat mitt språk och att boken faktiskt är bra! Något jag inte kan ta till mig. Rycker bara på axlarna och tänker ”jaha, men det är bara något som inte är tryckt än.” Har ingen tro på mig själv trots att jag någonstans vet att det jag skrivit faktiskt är bra! Så klyschigt.
Kram!
Det är svårt att hitta sin egen röst som författare, framför allt om man upptäcker att den inte ”stämmer” med vad man trodde den skulle vara. Jag trodde exempelvis att jag skulle skriva roliga böcker eftersom jag hade sysslat mycket med underhållning, men min stil har snarare visat sig vara ganska allvarsam. Man får försöka försonas med sin röst. Alla skriver inte ”säljande” och alla böcker kan inte sälja i stora volymer, det kan vara vackra stämmer ändå. Lycka till med skrivandet, Johanna!