Nej, jag blev besviken på Lifvet och Döden (se inlägg för några dagar sedan). Den började ganska intressant med en presentation av spiritismen som tydligen var stor, framför allt i USA, från mitten av 1800-talet och fram en bit in på 1900-talet. Dessvärre urartade boken till att vara en religiös pamflett mot varför denna rörelse hade fel i sitt antagande att vi kan ha ett liv efter döden eftersom detta enligt författaren strider mot Den Heliga Skriften (som ju självfallet står för Sanningen). Författaren ägnar långa utläggningar åt att förklara att evigt lif endast tillkommer den som har den rätta tron (och gissa vilken …) , och alltså inte vem som helst vilket tidens spiritister hävdade. Boken var dessutom kryddad med oändliga bibelcitat för att understryka författarens argument så det blev minst sagt tröttsamt i längden.
Fast eftersom jag är en sådan där som alltid läser böcker till slut så har jag kämpat mig igenom den. Jag vet att man får lägga ifrån sig tråkiga böcker, men av någon anledning klarar jag inte det. Det gör att jag läser en ganska begränsad mängd böcker under ett år. Vissa, alldeles särskilt tråkiga böcker, tar helt enkelt evigheter att ta sig igenom och blockerar för annan och mer givande läsning. Dumt, jag vet. Jag är ju vuxen, kan bestämma själv och allt det där. Hm, måste jobba med den där sidan.
Läste dock Åsa Larsson senaste, Till offer åt Molok, under Ålandsvistelsen. Åsa är ju haussad som tusan av alla kritiker, men faktum är att hon är värd allt beröm. En otroligt skicklig författare och en bok som har mycket lite gemensamt med resten av den svenska deckarvågen. Läs den, den är skitbra, kanske till och med hennes bästa!
Kan bara hålla med om Åsa Larssons bok. Helt enkelt otroligt välskriven, gripande och en fröjd att läsa!
Hon är skitduktig! Fast jag hävdar envist att det minst intressanta med hennes böcker är själva deckarstoryn. För min del är den överflödig, resten räcker mer än väl.
jo du har en poäng där. relationerna och Rebecka som person räcker väldigt långt.
Har Åsa Larsson en ny ute också…?
Jag har så många böcker att läsa… Marklund, Larsson, Jungstedt, Kepler
och jag håller på med en av dina, en om ”den inre kritikern” – på engelska..ovant och en som heter Julia och är en historia om en kvinna som upptäcker att hon kan vara släkt med Romeo och Julia…
Jag behöver mer semester!!
Låter jobbigt det där
Mitt tips: dumpa dussindeckarna och satsa på Åsa Larsson. Förresten, du kan läsa klart den där Ingemarsson också tycker jag 