Härom dagen dök en tanke upp. Att jag fungerar extremt dåligt under tvång. Hela jag låser mig, och jag skulle aldrig acceptera en situation jag tvingas till. Så dök en tanke till upp. Hästen. Transporten. Hm …
Thindra är ingen rädd och ängslig individ. Tvärtom, hon är positiv, nyfiken och har stort självförtroende. Inte typen man tvingar. Jag såg framför mig hur jag istället för att försöka få med henne i in i vagnen med piska och tvång, skulle stå bredvid med hästen i lång longerlina så att hon kunde bestämma om hon ville gå in själv. Väl inne i transporten skulle det vara trevligt. Inget tvång. God mat.
Igår tog jag med mig Laura och försökte. Thindra var lite misstänksam först, men efter fem minuter stod hon med hovarna på rampen där Laura mötte med höpåsen, efter tio minuter var hon halvvägs inne och efter en kvart stod hon fullt inne och åt. Hon backade visserligen ut efter varje tugga, men gick in igen. Idag gjorde vi om övningen. Hon gick in på en gång, fortsatte att backa ut men gick hela tiden in igen. La på bommen bakom henne efter en stund. Inte populärt, men hon fick äpple medan jag tog ner bommen igen så hon kunde backa ut. Där avslutade vi dagens övning.
Det får bli träning så här varje dag nu. Öka svårighetsgraden lite i taget. Om en vecka ska vi ut och åka, till sommarbetet. Utan problem tänkte jag mig.
Häst i transport. Iklädd kroppsstrumpa för att slippa irriterande bromsar.
Tadaa!
Vad duktig du var som kunde ändra inställning!
Eller hur
Håll tummarna för oss nu!
Bra tänkt där!
Det du beskriver tillämpade vi alltid under slutet av vår ”ponnyperiod”, när vi hade uttömt alla andra metoder med linor, parkering kloss mot stalldörren etc etc. Lateral thinking enligt Pat Parrelli, min översättning ”gör tvärtom”, dvs locka istället för fös eller tvinga. Vi gick så långt med vissa extremt lastningsskrämda individer att vi ställde upp släpet i hagen långa perioder. Längst in placerades morötter, äpplen, lite havre.
Lycka till, det går säkert bra bara du inte har bråttom. Katinka
Taack! Ja, som Susanne också skriver, man måste försöka tänka som en häst. Vad motiverar, vad skrämmer och vad upplevs som meningslöst för hästen?
Bra tänkt! Vet också såna som har ställt ut släp i hagen och placerat lite godsaker därinne det har oftast gjort att även ganska lastningsrädda hästar har gått på transporten frivilligt till slut. Nån sa till mig att hästar är ju inte ovilliga i grunden utan förstår bara inte vad människorna vill ibland och det tänket försöker jag ha med mig. Då måste jag försöka ändra på mig så att hästen förstår vad jag vill.
Smart! kan vi använda den tanken i barnuppfostran lite mer….?
Jag tror principen är densamma …
Det var ett väldigt smart sätt att övertyga Thindra om att transporten inte är farlig. Och pedagogiskt! Det kommer säkert att gå galant till slut.
Jag har en katt som absolut inte vill in i transportburen när det ska resas någonstans. I övrigt sover hon i den dagligen men om hon märker att det ska bli åka av så gömmer hon sig. Kanske skulle testa samma sak som du. Preparera väskan med rökt kalkon när det ska resas..