Skadad

Lite synd om mig är det. Har haft problem med ett knä sedan i våras (ridrelaterat), men gjort mitt bästa för att ignorera det. Dumt, dumt. Som att köra vidare med bilen när varningslampor blinkar. Mycket riktigt har det också blivit värre och dragit sig upp i höften. Efter ridningen härom dagen kunde jag inte ens gå ordentligt. Ringde naprapat och fick tid idag. Diagnos: en överansträngd sena mellan knä och höft har  blivit ”irriterad”. Ordination: Vila, stretching och värmebehandling, samt att undvika alla lägen där det gör ont. Jo jo, där rök ridningen . Inhandlade vetekudde på hälsokosten och ringde snälla granntjejen som gladeligen ställer upp som ridvikarie under tiden (varför ringde aldrig några grannar till mig och erbjöd gratis ridning när jag var sexton år???). Trist, men prognosen är i alla fall god. På en vecka – tio dagar borde det bli bra, enligt naprapaten. Under tiden får jag väl bli den där snälla tanten som ryktar och pysslar och matar med morötter. Vem vet, det kanske kommer att göra under för min och Thindras relation . Och så får man ju tänka positivt, som att det inte var menisken i alla fall (tips: googla inte era krämpor), och att jag inte behöver ställa in någon medverkan i OS.

Och så behöver man ju inte använda knäet för att redigera text. Om man inte har datorn där. Och det har ju jag. Synd. Verkligen synd .

About these ads